Nu blev nåt galet igen.........

Min svarta galna ponny har ju sagt till en hästaprataren hur hon vill ha de här i livet.

När vi gick igenom vad den svarta hade berättat för hästapraten va vi överens om att hon verkar inte som en häst, hon verkade vara nåt helt annat för smart för en häst liksom......
Nu vet jag vad hon är eller vad jag har gjort henne till!
Vi(eller jag, då resten av poppelhagen redan har gett upp) lade upp en plan för hur denna lilla varelse skulle få det bra ett tag....

Ingen hysterisk fjortonåring på ryggen som vrålar bara för det lilla livet lägger upp en rad sparkar så staketpinnarna far som plockepinn, mycket god mat och mycket godis och framför allt mycket mys från ponnymamman.

Den får dagligen höra att den e finast i hela världen, även när den lägger öronen i krubban och visar tänderna, och den blir faktisk bara vackrare och vackrare.........men skönheten sitter ju i betraktarens ögon.
Man kan säga att  vi har blitt polare hon o jag, man kan nästan säga vi har blitt BFF (Best friend forever).
Så idag va det tid att plocka fram en sadel och ett barn och så begav vi oss ut på promenad.
När jag stanna, stannar ponnyn sätter sig ner o viftar på svansen....
-Kom då Flora,  duktig pålle, då kommer hon glatt och viftar på svansen, öronen på topp och tungan ute...
Jag har fått en hund istället för en hoppglad ponny.

Imorgon ska vi kasta pinne och så ska hon få ett tuggben, man kan säga Flora har kommit ut från gadroben,hon visar nu för alla att hon är en hund instängd i en ponnykropp, så nu e de bara för ponnymamman att anmäla till valpkurs.